Ensilage – fermentera hö med hjälp av sträckfilm och hur det fungerar

Vid skörd är det viktigt att skörd grödan vid rätt fuktighet och mognadsstadium, adekvat packning med sträckfilm, saltning av ensilageytan och slutligen ordentligt tätning med mer sträckfilm. Vad som händer under den efterföljande jäsningen kommer sedan att avgöra kvaliteten och kvantiteten på det foder som finns tillgängligt vid utfodringen.

Fas 1 börjar vid skörden och under idealiska förhållanden med fukt. Denna första fas fortsätter tills antingen syre- eller vattenlösliga kolhydrattillförseln har tömts. Det mest anmärkningsvärda särdraget i denna första fas är den ökade temperaturen hos den nyensilerade grödan till följd av att processen gör att koldioxid, vatten och värme produceras. I dåligt förseglade och/eller packade balar kan förstörande organismer (jäst och Bacillus-arter) uppstå.

Fas 2 Under denna fas sker anaerob (utan syre) heterofermentering. De dominerande bakterierna under denna fas är enterobakterier (t.ex. E. coli). De kan tolerera värmen som produceras under den aeroba fasen och är livskraftiga i ett pH-intervall på 5 till 7 som finns i det fermenterande fodret vid denna tidpunkt. Dessa heterofermentorer producerar både ättiksyra och mjölksyra, vilket resulterar i närings- och torrsubstansförluster i den fermenterande grödan. De slutliga förhållandena av dessa syror beror på grödans mognad, fukt, fermenterbara sockerarter och bakteriepopulationer.

Fas 3 : Fas 3 är en kritisk fas. Under denna fas kommer antingen homo-mjölksyra (slutprodukt = endast mjölksyra) eller hetero-mjölksyra (slutprodukter = mjölksyra, ättiksyra och koldioxid) att dominera. Homo-mjölkbakterier är mer effektiva än hetero-mjölkbakterier och kan snabbt sänka pH i det jäsande fodret genom att effektivt producera mjölksyra.

Det slutliga pH-värdet för en gröda ensilerad med sträckfilm beror på typen av foder, jäsbara sockerarter och fukthalten i fodret vid skörd. Baljväxter har mindre vattenlösliga kolhydrater, och når i allmänhet ett slutligt pH på cirka 4,5. Majsensilage har, till skillnad från gräs och baljväxter, lägre buffertkapacitet, mer vattenlösliga kolhydrater och når i allmänhet ett pH ≤ 4,0. När det slutliga pH-värdet nås, “konserveras” fodret i silon.